För att veta om radonhalten är för hög i en bostad eller fastighet krävs en mätning. Radon syns inte, luktar inte och märks inte, men kan innebära en hälsorisk. Genom att mäta i rätt tid och tolka resultatet korrekt får du ett tydligt underlag för att avgöra om åtgärder behövs.
Varken byggnadens ålder, läge eller konstruktion räcker för att avgöra om radon finns. För fastighetsägare och arbetsgivare innebär det ett ansvar att ta reda på hur situationen faktiskt ser ut. En radonmätning ger ett konkret svar och är grunden för att kunna fatta rätt beslut.
När och varför du bör mäta radon
Radonhalten kan förändras över tid och påverkas av exempelvis ventilation, ombyggnationer och förändringar i byggnaden. Därför är det viktigt att mäta i rätt situationer.
Du bör mäta radon när:
- du köper eller säljer en fastighet.
- du bygger om, renoverar eller ändrar ventilation eller uppvärmning.
- det har gått mer än 10 år sedan senaste mätningen.
Det är särskilt viktigt i hus med krypgrund, byggnader med blåbetong eller i områden där markradon förekommer.
Riktvärdet för radon i inomhusluft är 200 Bq/m³. Överskrids det behöver orsaken utredas och åtgärder planeras.
Så går mätning och uppföljning till
En radonmätning görs med mätdosor som placeras i bostaden under en längre period, vanligtvis minst två månader under eldningssäsongen. Resultatet analyseras och sammanställs i en rapport.
Det går också att göra en snabbare indikationsmätning, men den ger bara en ögonblicksbild. För beslut och myndighetskrav krävs en korrekt långtidsmätning.
Om radonhalten är för hög finns flera möjliga åtgärder mot radon, till exempel förbättrad ventilation, radonsug eller lösningar kopplade till byggnadsmaterial. Vilken metod som är rätt beror på var radonet kommer ifrån, och därför är en noggrann utredning ofta nästa steg.
